Sommar..

Ja ett tag sedan igen då..hänt en del sen sist..
Den 5:e Juni somnade Kurt in :-(..en riktigt tuff dag. visste att det inte fanns nått val men..jobbigt att ta beslutet. Jag slutade klockan 13 så jag hämtade barnen och åkte hem och berättade. Han bara säga att jag hade något trist attberätta så bröt de ihop..de visst att det var nära men hoppades att allt skulle bli bra.
Grannen kom över och hjälpte till med tröstandet..svårt..vi böla hela högen till slut..
Hade tid klockan 15.30. lämnade barnen hos mormor och morfar..dom orkade inte vara med till vetrinären..skönast så tror jag. Stålsatte mig och bet ihop hos vetrinären..inte en tår (herregud gråta ofentligt kan man väll inte..sjukt knäpp jag är ..men,men) Han fick en lugnande spruta..kräktes lite av den men sedan blev han såå trött..bara låg där..hjärtat värkte på mig..ville ta honom och springa därifrån..ångra..men jag visste att jag inte hade något val :-(. Efter 10 min kom vetrinären igen, detvar samma vetrinär som jag träffade första gången jag var in med honom. hon berättade att hon skulle ge honom sista injektionen i magen och att det kunde ta upp till 15 min eftersom han hade så mycket vätska i buken, och att det eventuellt kunde behövas en till spruta. hon han stoppa in nålen och 2sek senare slutade han andas. Min älskade lilla Kurt var död :-(. klockan 15.55 somnade han in. Bäddade om honom och gav honom "I love you nallen" som Frida skickat med.
Åkte sen hem och hämtade barnen efter ett stopp på drift platsen efter E4:an..där jag ventilerade och samlade mig inför mötet med barnen. Mötet gick fint dom klappade och kika på Kurt och såg att det verkade som han sov.Frida var mest inne på att han kanske vaknar..mamma jag tror han lever..mamma jag tror han blinka..jobbigt..men svårt när man är bara 5år..
Sen bar det av hemåt för begravning. Pär väntade hemma..usch stackarn som fått vara på jobbet hela tiden :-(. viktor tyckte detvar jobbigt att se pappa ledsen..kan vara svårt att se mamma och pappa ledsen. vi grävde gropen och jag hämtade honom inlindad i en fin filt och med nallen. Kändes så jäkla fel att lägga ner honom i gropen..jag tvekade länge och ville bara hålla om honom. Han var så varm och go fortfarande..kändes så levande. Samlade mod och la ner vår lilla gris.. :-(. bälade järnent under tiden vi begravde honom och sedan la vi en fin ring av stenar och vår speciella hjärt sten <3. Helt sjukt va jobbigt detta var den dagen..

nu har det gått över en vecka. Sorgen är inte lika men tung. Man ser Kurt överallt, hör honom..usch det är såå tomt här hemma. vi pratar om honom och minns..gråter ibland och skrattar. Vi har hittat en lite kattunge..samma färger som Kurt. vi ville från början inte ha en ny..men denna tomhet är så hemsk så för både vår skull och barnens så letade vi reda på en kattunge. Frida och viktor slits mellan glädjen över en kattunge och sorgen efter Kurt. så kommer det  vara..jag har sagt att vi skaffar inte en NY katt..utan en till. Kurtan kommer alltid vara med oss..han va speciell och en helt perfekt katt <3
RSS 2.0